Är du och din partner som två vackra pusselbitar gjorda för varandra?

Sven-Alex TryggHarmonisering, Insikter & Funderingar, Projekt Fri & Het, Tips & TrixLeave a Comment

“Vi är som gjorda för varandra!”

Då jag coachat par stöter jag ofta på den här situationen. Två människor som hittat varandra och verkligen klickat till en början. De säger saker som “you complete me” och sådant där. “Jag är halv utan dig” osv. De är som två puss(el)bitar som nästan smälter ihop med varandra. Till en början.

Väldigt vackert och fint att så totalt gå upp i en annan människa att man plötsligt inte är hel om de inte finns i ens liv. Väldigt degenerativt och blockerande för en relation som skall utvecklas och frodas i många år dock. Låt mig demonstrera.

Pusselbitar passar bara på ett sätt

Om du har lagt pussel någon gång är du medveten om att de flesta pusselbitar bara passar på ett ställe. De smälter ihop perfekt med sin “partner”. Nu går det att tvångslägga pussel med slipmaskin och hammare också, men bilden blir inte alltid det som var avsett då.

Bilden här nedan är ett magiskt ögonblick. Två pusselbitar har hittat varandra! Det är kärlek i luften och djurisk attraktion fyller luften med darrande feromoner! Den ena vill bara in i den andra helt enkelt, klicka till och bli ett.

Och vi har touchdown! Här har vi början i ett förhållande, där mina klienter börjar och ofta det de vill hitta tillbaka till. Allt är perfekt, det finns inget i den andra som stör, det är en bubbla av passionerad harmoni med fyrverkerier och stjärnfall.

Efter en tid, om det inte handlar om döda människor, kommer båda att förändras. Livet är per definition förändring, och om du inte förändras då är du död, eller i alla fall på god väg. Det här behöver inte vara stora saker som att den ena parten vill tatuera sig helt blå och skaffa svans, utan kanske bara om att den ena plötsligt inte är sugen på chips på fredagen. “Vi som alltid äter chips! Vad har hänt? Jag känner inte igen dig mer!”

En förändring får symboliseras av att en eller båda pusselbitarna förändras. Kanske ändrar form, kanske vrider lite på sig. Direkt uppstår obehag, för passformen är inte längre perfekt. Den perfekta unionen kräver antingen att ingenting ändras någonsin, eller att parterna ändras exakt lika i exakt samma takt. Inte troligt.

 

Skit i pusslet

Mitt förslag till de par jag coachat är att helt enkelt skita i pusslet. Släpp det som var, för det kommer ändå aldrig igen. MEN (brukar jag säga) ni kan välja att få något ännu bättre! Kombinera den ursprungliga passionen och fyrverkerierna med det djup ni nu har i relationen och se vad som händer.

Det här kan bara gå att få genom att kliva ur, genom att släppa greppet om pusslet. Kontakten skall vara kvar, men på ett sätt som gör att båda parter kan utvecklas. En urtida symbol för liv och evighet är den liggande åttan. Två hela cirklar, kompletta i sig själva, som kan röra sig och utvecklas utan att tappa kontakten med varandra.

 

Här har du grunden till ett förhållande som kan leva och utvecklas i all framtid om ni så önskar. Ni kan ju till och med ändra formerna för skojs skull, och få kontakt med varandra på helt andra sätt. Bara fantasin sätter gränserna och nyckeln är att vara öppen för förändring, för själva livets flöde.

Vad sägs om det? You like?

Allt gott önskar jag dig! Vandra din egen väg och var ingen pusselbit!

/Sven-Alex

Kommentera gärna!