Ditt Magiska, Odefinierade och Fria Jag

Sven-Alex TryggInsikter & Funderingar, Projekt Fri & HetLeave a Comment

Magisk? Vad menar du nu din lilla flummis!?

🔥Jag har fått en del frågande miner när jag talar om vår mitt, platsen där vårt odefinierade och fria, eller magiska, jag väntar på oss med en ofantlig säck med spännande, sprakande godis. En hel del personer rynkar på näsan så fort de hör ordet “magisk” och om det beror på att de lärt sig att magi inte finns, på att de jobbar hårt för att trycka undan sin egen magi eller för att de har en annorlunda definition på ordet än jag har vet jag inte.

När du hör “magi” hur känns det i din kropp? Vilka bilder får du? Tänker du på korttricks, illusionister eller är det något djupare som vibrerar i dig?

Utan att gå in på definitionen av magi, eller, förresten varför inte? Använder mig som vanligt av min favoritsida när det gäller etymologi: etymonline.com. (Redigerade lite.)

magic (n.)

late 14c., “art of influencing events and producing marvels using hidden natural forces,” from Old Persian magush, “to be able, have power.”

“Magi” kan alltså bl.a. innebära att använda dig av “dolda” naturkrafter. Ofta är de dock tydliga bara vi verkligen ser och inte bara tittar. Att utgå ifrån din mitt och anpassa ditt liv efter naturlagar, att SKOOGLA, kan alltså sägas vara magi, för livet blir onekligen lätt till den grad att det kan upplevas som magiskt både för dig och din omgivning. “To be able, have power” är ett resultat av att utgå ifrån din mitt, ditt odefinierade jag, ditt magiska jag.

Magi – magiska händelser – kan alltså vara ett resultat av att du i ditt liv utgår ifrån ditt odefinierade jag när du gör val och sedan drar nytta av naturlagarna, de “dolda” naturkrafterna, för att föra dig lätt genom livet.

Fatta beslut från ditt bästa, renaste jag

I början av ett coachingsamtal säger jag alltid till klienten – eller gruppen – att vi innan vi börjar skall ta några minuter för att centrera oss, hitta vår mitt. Med det menar jag att vi skall kliva bort från eventuell stress, roller, rädslor och spel som påverkar oss. I vår mitt har vi en helt annan överblick, och ser saker och ting på ett helt annat sätt. Precis som att du i mitten på en labyrint kan klättra upp i ett torn och se vägen mycket tydligare än när du är inne i labyrinten. (I tornet finns det också en helikopter – eller kanske vingar – så du, om du vill, kan flyga över labyrinten.)

När du agerar från din mitt kommer allt omkring dig att svara från sin mitt, och saker och ting löser sig på ett sätt som kan upplevas som magiskt. De gånger jag har en magiskt bra coachingsession beror det på att min mitt är stark nog att nå och resonera med klientens mitt. När jag ser bakom skal och roller uppstår en kontakt som är direkt och äkta. Det som händer sedan är bortom logiskt tänkande.

Titta på bilden nedan. Om du är ute i en ring (nu har de allra flesta av oss långt fler än tre ringar, bara uppbyggnaden jag vill illustrera) och fattar beslut, kommer du att göra detta baserat på den begränsade verklighet som den ringen, den rollen, den rädslan, visar dig! Finns liksom inget annat att gå på. Du ser att det inte finns öppningar i ringarna, de går bara runt, runt runt…

Genom att centrera dig, låta dig falla in i din mitt (du dras dit faktiskt, krävs en hel del kraft för att hålla dig därifrån), kan du gå genom väggarna i labyrinten, se situationer som de verkligen är och agera utan att vara styrd av begränsande tankar och scenarion. Du kan se situationen som från ovan, utan att låta dig påverkas av den.

Det intressanta är, att ju längre vi av gammal vana befinner oss i en ring desto mer kommer den verkligheten att förstärkas. Om du är som de flesta andra har du erfarenheter som du baserar beslut och agerande utifrån. En viss situation triggar en viss “ring” och du trycker på knappen “kör som vanligt” utan att veta vad som händer.

Känns som om de flesta av oss levt så länge i en eller flera ringar att vi tror att det är det enda som finns. Min favoritring var länge “Livet måste vara jobbigt och hårt annars gör du inte det du ska och förtjänar inte att få något för det”. Kan kalla den för “offerringen”. What? Jo, när saker flöt på, livet var lätt och i flow (när jag agerade från mitt center) då trodde jag att något var fel! Jag hoppade raskt ut i offerrringen igen för känna mig hemma när livet var för bra för att vara sant(!). Vet bättre nu. 🙂

Vågar du vara odefinierad?

Väktaren på vägen, själva testet, innan du kan kliva in i din mitt, är att våga vara odefinierad. Vågar du släppa dina roller, dina spel, dina skal? Vågar du vara odefinierad?

Bara känn på känslan… Allt det du tror att du är finns inte… Du är odefinierad…

Känns det lätt eller tungt?

Hur kan du hitta till mitten?

Ett av de bästa verktygen för att hitta till din mitt är faktiskt något du alltid har med dig. Jag lovar att du aldrig åker hemifrån utan det. Ibland kanske du glömmer att du har med dig detta fantastiska verktyg, men det gör inte att det inte finns där.

Du anar säker vad jag talar om, yes? Din andning såklart.

Nu tappar en del intresset, vet inte om du är en av dessa, för så snart det handlar om enkla saker som vi trots allt behöver göra själva drar sig vissa undan. “Så enkelt är det inte sörru!” har jag hört. Tänk om det är det?

Din andning kan bevisligen vara både omedveten och medveten, right? Du är antagligen inte medveten om precis varenda andetag du tar vaken som sovande (det vore otroligt). Du kan dock andas medvetet, känna luften gå in i din kropp och släppas ut igen.

Så… Jag brukar säga att andningen därför kan vara en bro mellan ditt omedvetna och ditt medvetna.

Går inte in på meditation här, det blir ett annat inlägg eller en webbkurs kanske. Vore kul. Har börjat på en: “Meditation för Slöfockar”. 🙂

Gå in för att komma ut

Som jag ser det finns det bara en väg ut, och det är in. UTgången ur problem eller låsningar är alltid att gå IN till vår egen mitt. Där finns utgången och det fiffiga är att dörren verkar öppnas till precis vad vi vill. Hur det fungerar vet jag inte, men det är som att vi i mitten nollställer allt, verkligen lägger ur alla växlar, och har möjlighet att verkligen välja väg. När vi inte är låsta i korridorer som består av gamla tankar och erfarenheter verkar ett öppet fält veckla ut sig.

Lek med detta om du vill. Om du stod framför en dörr, vad vill du ska finnas bakom den? Vilken verklighet vill du öppna dörren till?

När du känner efter, var står du? Står du i din mitt eller är du ute i en av ringarna? Står du i en av ringarna, vilket vi ofta gör, kommer vi att välja utifrån den begränsningen och vi hamnar ofta i val som handlar om “hur”, “problemlösning” eller “steg på vägen”. Du kanske vill ha en ny bil, vilket såklart är jättekul det vill jag också (en Isuzu Viking närmare bestämt), men det är inte vad vi egentligen vill ha. Vi vill ha vad vi kan få genom den där nya bilen.

Vad vill du egentligen ha bakom den där dörren? Kom ihåg att du alltid kan ändra dig! Det är det fiffiga med att välja, att vi kan ändra oss hela tiden! Jag var länge rädd för att välja, för jag trodde att jag då låste fast mig, men jag kan ändra mig! Att inte välja däremot, stannar upp själva livets flöde och till slut väljs det åt oss…

Ok, slutar där för den här gången. Hur skulle det kännas att vara odefinierad, fri och magisk igen?

Allt Gott! Vandra Din Egen Väg!👣

🔥Sven-Alex

 

Kommentera gärna!