Jag älskar helst i skogen

Sven-Alex TryggHarmonisering, Insikter & Funderingar, Projekt Fri & Het, SkooglatLeave a Comment

Folkskygg?

Talade med en av mina bästa vänner i telefon idag. Vi diskuterade som vanligt spännande frågor kring livet och bl.a. varför vi båda upplever sådan total ovilja mot att göra vissa saker som vi “borde” göra för att tex få nya uppdrag. Jag spekulerade kring att det kan vara vårt högre jag eller andra trevliga krafter som helt enkelt vill visa oss vad vi skall undvika för att det är slöseri med tid och energi. Det handlar alltså inte om rädsla eller slöhet, utan bara en obestämbar känsla av att det verkligen tar emot. Jag upplever det som en tjock gelé i skallen när jag försöker visualisera att jag gör det jag borde. Mycket intressant. Går liksom inte. Andra vägar är väldigt öppna, men det luriga är att där finns det ingen logisk koppling till någon form av inkomst. (De flesta av oss har räkningar, och hittills går det inte att betala drivmedel, mat eller el med en sång eller en rolig historia.)

Ok, folkskygg var rubriken. Han frågade om han fick ge mig feedback, och det tar jag gärna emot för han är en klok karl! Tydligen kan jag av mina inlägg upplevas som folkskygg, eller i alla fall helst av allt är ensam i naturen. Umgås med folk gör jag bara i nödfall, så kan det tolkas.

Det här är delvis rätt, delvis helt åt skogen. Jag älskar att vara ensam i naturen, för bara då kan jag verkligen höra både naturen och mig själv. När du utlämnar dig själv till naturkrafterna får du svar du annars aldrig kommer åt.

Uppkopplad mot allt men bortkopplad från sig själv

Men, jag älskar självklart att umgås med människor, det är ju det jag ser som mitt uppdrag här på Jorden! Det jag gör, är att jag helst älskar i naturen. Jag älskar att umgås med människor, men helst i naturen!

Jag har föreläst många, många gånger i rum upplysta av lysrör till ljudet av ventilationsfläktar. Det gör jag fortfarande, för jag älskar – I just love it – att föreläsa, men den bästa och djupaste kontakten har jag alltid fått när jag gjort samma sak runt en eld i en kåta.

Det händer något med oss människor när vi sitter ute i naturen, med naturliga ljud, en eld i mitten av cirkeln vi sitter i. Lite knaster, lite röklukt. Det tar tid att koka kaffe, inte trycka på en knapp.

När jag visualiserade kring mitt Mission här på Jorden fick jag en bild av att jag höll en gren i ena handen och en människa i den andra. Mitt mission är alltså att vara någon form av bro mellan naturen och nutidsmänniskan som är uppkopplad mot allt men bortkopplad från sig själv. Jag ser mig, som jag nog nämnt tidigare, som en hallick eller en “möjliggörare”. Det jag gör är att på enkla och trygga sätt presentera personer för naturen så att de får lära känna varandra igen. Återuppväcka en gammal kontakt, som ligger djupt rotad i vårt varande.

Ett tag trodde jag att jag kunde förändra inifrån “systemet” genom att söka jobb och uppdrag på platser där jag kände att det kunde vara bra med lite Naturkraft. Efter en tid insåg jag att det inte fungerade. “Vibrationen” var för stark för att jag skulle kunna förändra, reglerna för stela, och det sög dessutom musten ur mig. Verkligen loose-loose. Min plan är nu att befinna mig så mycket jag kan i Naturen eller på naturnära platser, för där är jag starkast och där kan den största effekten erhållas när jag jobbar med människor som vill utvecklas och leva mer. När jag är i naturen får jag dessutom en massa råd genom att Skoogla®, som jag vidarebefordrar i blogg eller video.

Stunder av magi

Jag bär med mig många fina minnen av att älska människor i naturen. När en stressad VD kommer in i kåtan och med ett barns glädje och förvåning berättar att han precis talat med en Björk, då blir jag rörd av lycka. När en kvinna sakta kommer gående tillbaka på morgonen efter sin utesittning och hela hon genomsyras av ett lugn och en kraft som strålar, då vet jag att något hänt. När någon efter att ha gått barfota i mossa undrar varför hon aldrig gjort så tidigare, då vet jag att jag naturen är den kraftigaste medicinen vi har att tillgå.

Den naturliga vägen

Så, om du tillhör de som tror att jag är folkskygg, tänk om. Jag kommer gärna och föreläser redan nu – inomhus helt ok. Kontakta mig så snackar vi. Du är även varmt välkommen på mina events lite längre fram i vår, om du vill återfinna riktning i livet, lugn och krafter inom dig du inte ens minns att du glömt. Jag kan hålla dig i handen om du är rädd. 😉

Naturen är alltid i harmoni, och den längtar efter att vi öppnar oss för den, för den visdom den kan ge. Att döma av den otroliga naturkontakt deltagarna fått i tidigare events har Naturen väntat länge på att vi skall fråga den…

Allt Gott! Vandra din egen väg!

/Sven-Alex

Kommentera gärna!