Rotdagar: Ett Skoogla®-svar på “Dåliga Dagar”

Sven-Alex TryggHarmonisering, Insikter & Funderingar, Projekt Fri & Het, Skooglat6 Comments

Har du haft en dålig dag någon gång?

Det hade jag för många år sedan. Inte för att jag inte haft “dåliga dagar” sedan dess, men denna minns jag tydligt. Kände mig vilse i livet och lite allmänt less, småförbannad och anti. Som vanligt söker jag mig i dessa stunder till min kära Natur, för den är alltid bara sig själv. Ren och harmonisk, inga krusiduller. Den hjälper mig att vara den jag är, bakom allt tjafs. Back to basics.

Jag körde på en skogsbilväg, gruset krasade under hjulen och jag visste inte vart jag var på väg egentligen. Körde bara för att i alla fall ge illusionen av att det hände något i livet.

Efter någon timmes planlöst körande kände jag att det var dags att stanna. En mötesplats dök upp och jag parkerade bilen. Öppnade dörren direkt men klev inte ur. Satt kvar i bilen lite av någon anledning. Varför vet jag inte. Till slut tog jag sats för att kliva ur, men det gick inte. Någon kraft höll mig kvar. Det visade sig vara bilbältet.

En trevlig Björk talar med mig

Antagligen skulle jag kunna lägga till “trädviskare” på listan över superkrafter, för jag har alltid fått bra svar av träd när jag frågat dem. De är också fenomenala lyssnare skall jag meddela. Avbryter ytterst sällan, och då på ett mycket naturligt sätt.

Mina fötter styrde sig själv den här dagen, som vissa andra dagar. Solen sken, mina fötter vandrade, och jag följde med. Efter bara några få meter stannade jag, och mina fötter, och min blick drogs till toppen på en maffig Björk som stod en bit ifrån mig. De högsta bladen vajade lätt i vinden, och det gjorde även de tunna, tunna grenar de satt på.

“Har du nåt tips Björk?” frågade jag. Omedelbart fick jag en bild i skallen som visade på att bladen, det yttersta högsta på trädet är de som är närmast roten, för på hösten faller de ned och blir del av marken. Nästa bild handlade om personer som ansåg sig vara “högre” eller “mer utvecklade” än andra. Som “blad i ljuset” såg de ned på andra som var “rötter i mörkret”. Det intressanta är just att bladen är närmast roten. Dessa personer var närmast det de såg ned på. Den här tiden var jag väldigt mycket inne på New Age och träffade en hel del falska gurus, vilket färgade det svar jag fick.

Det är bla det som är så fantastiskt med att Skoogla®. Svaren du får är alltid personliga, perfekt anpassade till det du behöver veta för stunden. Det är som att svaret justeras efter din egen stämning, för att synka med ditt aktuella tillstånd. Fråga mig inte hur det fungerar.

Träd har rötter

Jag stod kvar, glad över utbildningen jag fått av trädet men undrade lite hur det påverkade min dåliga dag. “Tack” sa jag. “Spännande grejer, men jag känner mig lite off idag. Lite vilse, vet inte vad som händer.”

En ny bild tog form i mitt inre, och nu fick jag veta att alla träd har rötter. Inte för att jag inte visste det innan, men jag blev påmind om denna självklarhet. Björken berättade att för att kunna göra nya grenar behövde den nya rötter. Den växte både uppåt och nedåt.

Som en blixt från en klar himmel förstod jag att även våra mänskliga liv följer samma cykel, samma lagar. Vi växer med nya grenar, men då och då behöver vi också rötter för att få näring och stabilitet för att klara av det extra vindfång större krona utgör.

Denna lärdom har varit med mig sedan dess, i drygt 20 år. “Dåliga dagar” är alltså helt enkelt Rotdagar! Dagar som känns lite tuffare för att vi gräver rötter nere i vårt undermedvetnas mylla.

Öka farten nedför backen!

Jag insåg att ju mer jag slappnar av i dessa dagars process – om jag inser att jag skjuter rötter för att tillväxt är på gång – då är det lättare och det går dessutom över fortare! Om jag kämpar emot, tänker positivt, kommer jag i bästa fall att fördröja processen. I värsta fall hindrar jag mig själv från att få näring och kommer inte att utvecklas. Jag blir kvar på samma nivå, och antagligen förbannar jag min situation.

Nästa gång jag har en dålig dag, som kommer att bli fler och fler tills jag tar emot näringen som erbjuds mig, får jag en ny chans att växa.

Har du åkt längdskidor? Cyklat någon gång? Om du inte har gjort någondera kan jag meddela att det ibland kommer en nedförsbacke. Det vanliga då är att man stakar på, eller trampar på, för att få extra fart till uppförsbacken som ofta kommer. Man bromsar inte nedför.

Ändå är det precis det som vi gör när vi desperat försöker undvika dessa dagar då saker och ting känns lite trögare än vanligt, då vi undrar varför saker och ting känns sega.

Mitt råd, naturens råd, är att helt enkelt öka farten! Mår du dåligt? Gör ditt bästa för att må sämre! Inse att du gräver mylla och dynga för att stå stadigt i kommande vindar och kunna växa!

Ny gren? Ny rot!

Jag har sedan den dagen alltid burit med mig insikten om Rotdagar, och även sett en utveckling av processen. Ena dagen kan jag ha en (enligt mig själv) revolutionerande idé och visioner blandas med konkreta applikationer. Nästa dag kan jag känna mig helt tvärsom. Inte tro alls på gårdagens maffiga tankar. Undra lite hur i hvete jag kunde tro att det skulle gå. Lite bipolär light skulle man kunna säga.

Det jag insåg är att det fungerar som såhär: Mina idéer och visioner kan liknas med att jag som symboliskt träd vill skjuta nya grenar. Den naturliga processen är då att skjuta nya rötter för att tillhandahålla näring och stabilitet. Att jag upplever en trög dag full med tveksamheter är alltså ett säkert tecken på att idéerna jag hade igår redan satts i manifestation.

Visst är det fränt när vi helt kan ändra upplevelsen av något genom att tolka om vad som händer?!

Ok, jag hoppas och önskar att du nästa gång du har en “dålig dag” säger till dig själv och andra att du har en ROTDAG!

Allt Gott, vandra din egen väg!

/Sven-Alex

Här nedan får du ett klipp jag spelade in för ett tag sedan om just Rotdagar!

Trygg Tipsar – Dålig Dag? Grattis! from bySKOOGLA on Vimeo.

6 Comments on “Rotdagar: Ett Skoogla®-svar på “Dåliga Dagar””

  1. Tack för din metafor! Så talande och hjälper att hitta acceptansen för dessa tunga dagar som får för sig att komma speciellt efter mycket inspirerande dagar. Så klockrent.
    Det som förbryllar mig är ditt råd att må dåligt så fort som möjligt, att må ännu sämre när en tung dag presenterar sig. Hur menar du? Jag förstår att acceptera tyngden, att inte försöka komma ifrån känslan är grunden. Till och med känna tacksamhet för dessa tunga dagar som ger näring till. Mer liv och inspiration. Men må sämre?

  2. Heja!

    Tack för din kommentar. 🙂 Den magiska effekten av att “må sämre” fick jag direkt erfarenhet av för många år sedan då jag mådde riktigt dåligt. Jag hade på något sätt satt igång processer i mig själv som lett fram till, tja, kanske inte ångest men jag mådde riktigt dåligt. Det här var en specifik dag bara, inget långvarigt. Tror inte att jag skrev att vi ska se till att må dåligt “så fort som möjligt” bara att öka om det dyker upp.

    Jag provade alla tekniker jag lärt mig. Andning, visualisering, allt jag kunde komma på. Inget fungerade. Till slut blev jag lite förbannad och tänkte att nu får det vara nog. Istället för att kämpa emot började jag jaga känslorna. Jag bestämde mig för att må sämst i hela världen. Guinnes Rekordbok-läge. Vem har mått sämst i hela världen? Sven-Alex Trygg!

    I samma sekund som jag öppnade mig, bytte roll från offer till “jägare” försvann obehaget. Skojar inte. På någon sekund! Sedan smög det sig tillbaka, men nu visste jag hur jag skulle göra.

    Därför ger jag ofta rådet till någon som mår dåligt att försöka må sämre. Bara förslaget gör att tillståndet bryts. En annan lek är att se hur kanten på obehaget ser ut. Vad är den gjord av? Gröt? Vad finns på andra sidan? Sedan är jag övertygad om att utgången ur en känsla finns mitt i den. Snabbaste väger ur något är ofta längre in i det. Precis som i livmodern. Snabbaste – enda – vägen ut är genom något som känns som om vi skall dö.

    Förstår du hur jag tänker?

    Allt Gott!

    /Sven-Alex

  3. Ja, nu förstår jag det. Det du gör och föreslår är att ta emot fullständigt känslan som finns. Genom att jaga den för att känna den ännu starkare så ger du den full uppmärksamhet och tillåtelse att finnas.
    Och jag känner igen den mirakulösa transformationen, där obehaget hur än stark bara löses upp och lämnar plats till flödande livsenergi.
    Och det är som du säger, enda vägen ur är genom. För att känslan vill höras och ses, i full acceptans att den finns. Med ovillkorlig kärlek och närvaro. Sedan kan den flöda bort då den har fått gehör.

    Det är en perfekt illustration på principen “what we resist persists”.

    Tack för inspiration och din delning av din visdom. Lev väl! ☀️✨

Kommentera gärna!