Visste du att ditt DNA kan innehålla rädslor från dina förfäder?

Sven-Alex TryggHarmonisering, Insikter & Funderingar, Projekt Fri & Het2 Comments

Epigenetics

Jag läste en studie och lärde mig ett nytt ord häromdagen: “epigenetics”. Väldigt spännande grejer faktiskt. Handlar om att vi – omedvetet – kan ärva rädslor från våra förfäder. Det är som att vårt DNA faktiskt har virus i sig, som triggar viss respons och stänger av vissa funktioner.

Studien gick i alla enkelhet ut på att möss utsattes för en viss doft (körsbärsblommor) samtidigt som de utsattes för något obehagligt. Av naturliga skäl kom dessa möss att associera doften med obehag och rädsla. Det som är revolutionerande med studien är att även mössens avkomma uppvisade samma rädsla för doften trots att de aldrig utsatts för obehaget!

Wow… Det här är riktigt stort. För mig var detta både ett “det var som fn” och “ok, nu förstår jag ett och annat”. Det verkar alltså vara bevisat att vi kan ärva rädslor från våra förfäder genom att det kodas in i vårt DNA!

Om någon av dina döda släktingar blev lemlästad av en haj – men överlevde och efteråt hade det trevligt nog att skapa ett barn – så är chansen alltså mycket stor att du helt utan någon rimlig anledning kommer att vara rädd för hajar, eller för att vara ute på djupt vatten och dingla med benen ned i det okända.

Anar att detta egentligen är ett fenomenalt sätt att skydda en art eller en familj genom att lära ut vad som är farligt via automatisk kodning av familjens DNA.

Släktträd

Kolla in bilden nedan, för ett klassiskt släktträd. Du står längt ned och är grön, för att grönt är skönt.

Låt oss nu säga att en av dina förfäder/förmödrar, på vilken sida spelar ingen roll, utsätts för något som triggar en respons – han eller hon är i sin “imprint zone” (mer om det nedan) – kanske hajattack, då kommer den rädslan att föras vidare till dig, och du har ingen aning om varför du är rädd för en viss sak. Symboliseras av en röd stjärna i bilden.

Observera att det inte behöver vara hajattacker, utan kanske helt enkelt en övertygelse om att livet är tungt, att saker skall vara jobbiga. Om du är rädd för att stå upp för det du tror på, för att tala ut, för att vara den du är, då kanske någon av dina släktingar blivit brända på bål eller på annat sätt skadats på grund av sina åsikter. Är du rädd för eld, då kanske någon av dina släktingar utsatts för eld.

Observera också att denna effekt aktiveras även vid provrörsbefruktning men inte vid adoption. Direkt koppling till DNA alltså.

Det viktiga för att DNA skall triggas och kodas verkar vara att upplevelsen är inom en s.k. “imprint zone”. Det begreppet fick jag ur en liten bok skriven av en kvinna som heter Dawn Clark, “How to unlock your potential”.

Egentligen självklart. I all enkelhet handlar det om att det krävs ett visst mått av energi eller känsla i upplevelsen för att den skall registreras och “brännas in” på hårddisken, eller i DNA:t.

Inget konstigt med det egentligen som sagt, för du minns lättare händelser som innehåller starka upplevelser som berör dig. Du kanske minns var du var när du hörde att Palme mördats, eller var du var när du förlorade oskulden (om du inte har den upplevelsen kvar). Jag hade i alla fall strumporna på mig. Sexigt. Jag anser att “imprint zones” har en självklar och stor koppling till minnen. Om vi minns något väldigt tydligt, då är chansen stor att det även skedde en programmering i någon form. Men, väldigt starka upplevelser kan också vara helt raderade från vårt medvetna minne. Minnen från trauman i olika former kan vara svåra att komma åt, men då har en stark programmering ändå gjorts.

Sen är det ju så, som vi nu lärt oss, att det inte ens behöver vara våra egna minnen det handlar om!

Definiera, radera, koda om!

Om minnen är ett tecken på att kodning sker av mitt DNA, då har jag dock väldigt lite kodning från mitt eget liv. Jag har mycket få minnen från min barndom, eller uppväxt, och det är få tillfällen som sticker ut. Anar dock att jag fick en djup “grundkodning” i unga år, då jag blev lämnad ensam på sjukhuset (krupp) och vaknade upp för att inse att mina föräldrar inte var där. Så var det på den tiden, föräldrarna fick inte vara kvar på natten. Hur som helst, utan att gå in mer på den upplevelsen, anar jag att jag fick en hel del kodning i mitt DNA just där och då kring tillit och vilka beteenden som är ok för att jag inte skall bli förskjuten.

Höll på att köra på en älg häromkvällen. Kom så nära att den halkade omkull framför kylaren på bilen innan den skuttade upp och sprang in i skogen. Berörde mig inte ens så att jag fick ökad puls. Jag är antingen väldigt cool eller helt avtrubbad. 😉 Men, jag minns det mycket tydligt.

Ok, hur gör vi med detta då? Det första du behöver göra om du misstänker att du fått virus på datorn är att leta på dem, identifiera dem, och ta bort dem.

Du anar kanske redan nu vissa kodningar du ärvt? Jag vet att en del av mina förfäder levde hårda liv, arbetade hårt, krig, fattigdom förekom, fick sy klänningar av köksgardiner, ingen mat. De var antagligen övertygade om att livet var hårt, skulle vara hårt och att det inte gick att göra något åt det, utom att arbeta ännu hårdare tills man dog. Jag har brutit den kodningen i mitt liv, för att mina efterlevande skall vara fria från den. Kanske arvssynd är arvet vi får av skadlig kodning i vårt DNA?

Jag har nyss börjat leka med denna nya kunskap, och i min morgonmeditation dök det upp en tung känsla kring ett ämne. Jag såg det som ett virus, som en kodning som skulle raderas, så jag visualiserade att jag helt enkelt drog ut viruset ur mitt DNA och eldade upp det. Det var sedan omöjligt att hitta på känslan/obehaget igen!

Tänk också på detta: Du kan bara komma åt något när du upplever det! Du kan bara städa undan en känsla när du upplever den. Lägger in en länk nedan till ett klipp jag gjorde för ett tag sedan om just detta.

Ok, hoppas att du fått några aha-upplevelser av detta och att du har en större förståelse för varför ditt liv flyter i vissa mönster. Det är inte ditt fel, du har bara ärvt rädslor och mönster från dina släktingar! Dags att rensa lite, yes?

Jag önskar dig allt gott, och ber dig om att vandra din egen väg, med ett DNA fritt från onödiga begränsningar!

/Sven-Alex

Om du som läser detta har en större förståelse för studien, kommentera gärna, för jag vill lära mig mer. 🙂

Här nedan finns en länk till mer information om studien.
http://news.emory.edu/stories/2013/12/smell_epigenetics_ressler/campus.html 

Klipp om att städa känslor. 🙂

Högtryckstvätt i Ditt Oro-Rum from bySKOOGLA on Vimeo.

 

2 Comments on “Visste du att ditt DNA kan innehålla rädslor från dina förfäder?”

  1. Ja! Vad spännande! Jag har inte riktigt tänkt på det på det sättet förut, men “it makes sense”! Jag tänker direkt på en upplevelse jag hade för några år sedan.
    Jag var ute och åkte bil, det var vår och snön var inte borta än. Vid sidan av vägen står 2 amerikanare/raggarbilar och flera personer i 60-års åldern stod och pratade i trevlig gemyt i solskenet bredvid bilarna. Jag känner plötsligt hur mina känslor ändras från att ha varit glada, positiva och på topp till nedlåtande och hånfulla. En tanke blixtrar till i min hjärna samtidigt som jag fnyser föraktfullt på ett speciellt sätt: “Vilka jä..la idioter, fy f..n! Vuxna människor!? Skaffa ett jobb!” I samma ögonblick som jag passerar dessa livsnjutande människor är det som jag får en chock. Vad var det som hände? Vilka tankar var det där? Det där var INTE jag!!
    Jag insåg direkt att min pappas prägling “tog över” mitt system och upplevelsen var så stark att den gick i känslor, tankar OCH genom det fysiska med kroppshållning och till och med fnysningen var densamma! 😀 Det var skrämmande och omvälvande. Efter den dagen blev jag mer vaksam på mina reaktioner och under en period sorterade jag mycket… Jag har nu accepterat att detta händer men jag tar kärleksfullt emot detta som en gåva med möjlighet att förändra och städa för kommande generationer.
    I en del av min släkt finns många ätstörningar och hormonella rubbningar och jag har sett det som karmiskt med tanke på att de levt fattigt med svälten i farstun, undernäring och sedan omväxlande med förfäder som blev sockerbagare och åt sig runda – personer som tidigare nästan dött av svält. Det har definitivt präglat familjen.
    Med ditt inlägg hjälpte du nu till att få pusselbitarna ännu mer på plats! Tack vad spännande!

  2. Heja!

    Mycket spännande att få ta del av din upplevelse! Tack för att du delar. Fantastiskt att du var insiktsfull nog att se varifrån kodningen/präglingen kom! För mig förklarar det en hel del som sagt var, och första steget att förändra något är att bli medveten om det. Håller nu på att mer och mer leka fram metoder för att “städa” DNA från dessa koder. Skall helt enkelt be om att få lära mig hur jag gör, för att sedan kunna ge andra tips. 🙂

    Jag tackar dig igen för att du delade med dig av din upplevelse, och önskar dig allt gott! Må ditt DNA renas från begränsande koder! (Kan ju vara en modern blessing. 😉 )

    /Sven-Alex

Kommentera gärna!